Vanliga typer av synfel
By sarah / 18th mars 2019 / Basfakta om glasögon / 0 CommentsVäldigt många lider av olika typer av synfel, men de allra flesta kan korrigeras och avhjälpas med glasögon eller kontaktlinser. Det vanligaste synfelet är brytningsfel och det innebär kort sagt att ljuset bryts på fel ställe inne i ögat. När man tittar på något fokuserar man hornhinnan och ögats lins och en skarp och tydlig bild uppstår på näthinnan. Den korrekta punkten där bilden ska vara kallas Gula fläcken. Skulle bildens fokus hamna någon annanstans än på Gula fläcken blir bilden på näthinnan suddig och man har ett synfel.
Är man närsynt innebär det att bildens fokus hamnar framför näthinnan. Enligt 1177 Vårdguiden beskrivs det som att ögat är för långt i förhållande till ljusets brytningspunkt.En närsynt person ser oftast bra på kort håll och dåligt på längre håll. Man vet idag att det finns en ärftlig faktor, att synfelet utvecklas långsamt och börjar oftast i tonåren för att stabiliseras runt trettioårsåldern. Oftast blir synen sämre på båda ögonen, men graden kan variera. Att kisa med ögonen kan skärpa blicken lite.
Översynthet, eller långsynthet är istället när ögat är för kort. Bildens fokus hamnar bakom näthinnan. Man ser ofta bättre på långt håll och suddigt på nära håll. Att titta på nära håll blir ansträngande för ögonen och följden kan bli huvudvärk. Översynthet har inte lika stor ärftlig faktor som närsynthet och det är vanligt att synen på långt håll försämras i medelåldern.
Astigmatism är när hornhinnan är ojämn. Detta innebär att man kan vara både närsynt och långsynt i samma öga, beroende på vid vilken vinkel som ljuset bryts. Bilden på näthinnan blir aldrig skarp som helhet. Detta är ansträngande för huvudet och ger huvudvärk och trötta ögon som resultat.
Åldersynthet beror på att ögats lins blir sämre med tiden på att ställa in rätt skärpa till olika siktavstånd. Förmågan att ställa om linsen för olika avstånd kallas ackommodation och det är vanligt att försämringen börjar komma efter 40-årsåldern. Många har så gott som ingen ackommodation kvar vid pensionsåldern. Symptomen på åldersynthet är ofta svårigheter att läsa finstilt text i dåligt ljus eller på normalt läsavstånd. Texten kan flyta ihop och bli suddig, ögonen känns ansträngda, huvudverk kan uppstå och omställningen från seende på nära håll till långt håll kan upplevas trög och jobbig.